Vad har Colombia för politiskt system?
Colombia är en förbundsrepublik och landets politiska system finns fastställt i författningen från 1991. Systemet är baserat på en maktdelning mellan den verkställande-, den lagstiftande-, och den dömande makten. Författningen från 1991 liksom föregångaren från 1886 har den amerikanska grundlagen som förebild.
Den verkställande makten
Den verkställande makten innehas av presidenten som är både stats- och regeringschef och har därmed långtgående befogenheter. Presidenten är dessutom högste befälhavare för försvarsmakt och polisstyrkor och tillsätter regeringen och andra högre tjänstemän. Han har även befogenhet att i krig eller andra extrema situationer utlysa undantagstillstånd i upp till 90 dagar.
Presidenten välj med enkel majoritet för en mandatperiod om fyra år. 2004 gjordes dock ett konstitutionellt tillägg som möjliggjorde för direkt omval för ännu en mandatperiod. I skrivandets stund (augusti 2009) förbereds dessutom en omröstning i representanthuset om att eventuellt lagliggöra omval en tredje period.
I presidentvalet 2002 kom den nuvarande presidenten Álvaro Uribe till makten. Uribe som är en oberoende kandidat, d.v.s. han tillhör inte något parti, valdes sedan om 2006. Läs mer om den sittande presidenten under Álvaro Uribe.
Den lagstiftande makten
Den lagstiftande makten utövas av kongressen vilket i Sverige motsvaras av Riksdagen. Kongressen består av två kamrar; representanthuset (Cámara de Representantes) och senaten (Senado). Representanthuset består av 166 ledamöter och senaten består av 102 senatorer.
Ledamöterna i kongressen utses liksom presidenten i allmänna val för en mandatperiod på fyra år. För att läsa mer om hur valen till representanthuset och senaten går till, se Valsystem.
Den dömande makten
Den högsta dömande makten innehas av Högsta domstolen som består av en civilrätts-, en brottsmåls-, och en arbetsrättskammare. Dessutom finns olika förstainstansdomstolar runt om i landets 61 judiciella distrikt. Högsta domstolen utgör tillsammans med förstainstansdomstolarna Colombias allmänna domstolar. Vid sidan av dessa finns dessutom särskilda arbets-, ungdoms-, samt förvaltningsdomstolar samt en författningsdomstol.
Hela den dömande makten ska verka oberoende av andra statsmakter. Många människorättsorganisationer har dock påvisat att så ofta inte är fallet, speciellt inte inom det militära rättsväsendet. Det militära rättsväsendet är separerat från de civila domstolarna och har till uppgift att utreda militärer och paramilitärer som anklagats för kränkningar av mänskliga rättigheter. Straffriheten för sådana fall är oerhört låg och människorättsorganisationer fortsätter att påvisa hur jurister skyddar de åtalade militärerna.
Dödsstraff avskaffades i Colombia 1910 och den sista lagliga avrättningen ägde rum året innan. Utomrättsliga avrättningar är dock ännu vanligt förekommande, både polisiärt och militärt.
Lokalt styre
Förutom det centrala styret är Colombia uppdelat i 32 departement (departamentos) samt huvudstadsdistriktet (distrito capital) Bogotá. Varje departement styrs av en folkvald guvernör och har ett eget regionalt parlament. Departementen är därefter uppdelade i mindre kommuner. I varje kommun finns ett kommunfullmäktige som leds av en borgmästare.
Källor: NE, Landguiden, Semana, Encyclopedia Britanica
