Under sitt besök i Sverige har den colombianska flyktingorganisationen Redvivir hållit en handfull offentliga föredrag och träffat en stor mängd organisationer samt representanter för Sveriges riksdag och regering. Nedan en kort rapport från Redvivirs föredrag på Socialistiskt forum, ABF-huset i Stockholm den 20 november.

Tigran Feiler, ordförande Colombianätverket inledde:
 – De senaste 20 åren har antalet internflyktingar växt med över tre miljoner personer. Det är det största antalet i världen, näst Sudan, Tigran Feiler.
 – I år kommer internflyktingarna ha växt kraftigare än de senaste åren. I år kommer troligen antalet passera 200 000 flyktingar. Flyktingarna blir alltså bara allt fler, fortsatte han.

Den colombianska regeringens siffror är mycket lägre än annan officiell statistik, och brukar landa kring 1,5 miljoner flyktingar. Regeringen vill visa upp att situationen inte är så allvarlig och att man inte vill ta ansvar för det här stora problemet. En internflykting är en person som är flykting i sitt eget land. Man har flytt som en följd av kriget eller för att man har fördrivits bort av främst paramilitära organisationer. De paramilitära grupperna har alltid haft nära band till den colombianska staten på olika sätt.

Jaime Cedano, från Redvivir Bogotá:
 – De senaste tio åren har flyktingantalet växt, främst som ett resultat av paramilitärernas repression. Vi försöker främst organisera de som har drivits på flykt på grund av deras politiska arbete i t ex fack, bondeorganisation eller oppositionsparti. De som är aktiva i Redvivir har alltså sin bakgrund i någon social rörelse, t ex en fackförening, bondeorganisation, människorättsorganisation eller något oppositionsparti.

Redvivir Medellín organiserar 25 familjer som tidigare arbetade som bananodlare i regionen Urabá, väster om Medellín. Man har startat ett mindre företag som tillverkar och säljer glass för att familjerna ska få en utkomst.
 – Medellin brukar kallas ”staden med den eviga våren” och har ett fantastiskt klimat och är alltid fullt av turister. Men det är samtidigt en stad med många internflyktingar, som lever under miserabla förhållanden. Vi uppskattar antalet till ungefär 150 000 flyktingar, sa Martha Soto, från Redvivir i Medellín.

 – Genom glassföretaget kan våra medlemmar få en meningsfull sysselsättning och dessutom en inkomst. Trots den svåra situationen tänker vi inte ge upp vårt mål: att flyktingfamiljerna ska kunna återvända till sina ursprungsorter, sa Soto.

Martha Soto började engagera sig i internflyktingarnas situation när hennes bror blev bortförd av paramilitära styrkor. Sedan dess har hon inte sett honom.
 – För tjugo år sedan försvann min bror, Jorge. Då startade vi den första organisationen som arbetade med försvunna personer och internflyktingar. Sedan dess har jag fortsatt.

Colombias president Alvaro Uribe Velez började sin politiska karriär i Medellín. Under sin tid som guvernör i länet Antioquia startade han ett stort legaliseringsprojekt av de paramilitära styrkor som då fanns. De ombildades till s k självförsvarsgrupper, Convivir, och fick stöd av Uribes lokala regering. Convivirprojektet kritiserades hårt av människorrättsorganisationer som menade att Uribe legaliserade de paramilitära grupperna istället för att dra dem inför rätta. Dagens demobiliseringsprocess kan ses i det ljuset.

 – De förhandlingar som pågår nu med paramilitärerna är egentligen inga riktiga förhandlingar. Den processen kommer att leda till en omfattande straffrihet för paramilitärerna, som är ansvarig för ungefär 80 procent av morden och brotten mot de mänskliga rättigheterna, sa Tigran Feiler.

Den colombianska regeringen försöker visa att situationen har förbättrats sedan demobiliseringen påbörjades. Men demobiliseringen har kritiserats hårt av FN:s representation i Colombia och människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch. Maria Calderón Rangel från Redvivir Barrancabermeja gav ett konkret exempel på vad som händer när paramilitärerna gynnas av regeringen istället för att dras inför rätta.

 – Eftersom regeringen håller på att demobilisera paramilitärerna måste man ha någonstans att placeras dem. Väldigt få av dem kommer att dras inför rätta, och görs det får de mycket låga straff. I vår stad, Barrancabermeja, har regeringen beslutat att ge 700 demobiliserade paramililtärer jobb inom oljeindustrin. Det innebär att lika många nuvarande anställda kommer att förlora sina arbeten och vara tvungna att flytta, berättade Calderón Rangel.

  – Människor fördrivs från sina hem för att paramilitärerna kommer till området och stjäl deras hem. Sticker man inte mördas man, fortsatte hon.

Men Maria och de andra i Redvivir tänker inte flytta på sig. Genom att organisera sig blir de starkare:
  – Vi håller på att starta en mindre restaurang där tio, tolv familjer ska kunna få ett jobb samt förse området med livsmedel till ett drägligt pris. Vi tänker inte flytta härifrån.

Jens Holm

Fakta:
Redvivir – organisering av internflyktingar i Colombia
Colombia har idag drygt tre miljoner internflyktingar som flytt undan våld, förföljelser och fattigdom. Under de första sex månaderna 2005 var över 150 000 colombianer tvungna att fly från sina hem; ungefär 1000 personer per dag. Det var en ökning med 17 procent jämfört med samma period förra året. Efter Sudan har Colombia flest internflyktingar i världen. Trots katastrofens omfattning så är situationen för internflyktingarna relativt okänd och hjälpen från myndigheterna minimal. Många av internflyktingarna som ryckts upp från sin tillvaro på landsbygden tvingas till kriminalitet, missbruk och prostitution i storstäder som Bogotá, Cali och Medellín. Redvivir arbetar med att ge dessa människor en värdig tillvaro.

Redvivir – Corporación Red de Trabajo solidario grundades för några år sedan av medlemmar från fackföreningar, bondeorganisationer och oppositionspartier som har tvingats fly undan det politiska våldet. Genom skapandet av kooperativ vill man erbjuda internflyktingarna en möjlighet till arbete och försörjning och på lång sikt kämpa för ett återvändande. Initiativen rör sig om allt från återvinning och hantverk till bagerier och små restauranger och aktiviteter bedrivs idag i städerna Bogotá, Medellín, Cartagena, Barranquilla, Bucaramanga, Barrancabermeja och Cali.

Nya projekt planeras nu på fler platser i Colombia.
Redvivirs grundprinciper är organisering, självbestämmande, utbildning och solidaritet. Redvivir utgör ett ljus i mörkret för alla de colombianska internflyktingar som lever under fruktansvärda förhållanden i storstädernas slumområden.

Längst har projekten kommit i Bogotá och Cartagena:
I Bogotá driver Redvivir återvinningsföretaget Reciclemos sedan tre år tillbaka. Man samlar in och återvinner pappersprodukter som omvandlas till kuvert, brevpapper, julkort, pappersmappar, kalendrar, askar och annat som man säljer. Reciclemos sysselsätter ungefär tjugo personer.
I Cartagena bedriver man ett snickeri, en restaurang och en syateljé. Totalt sysselsätter de tre projekten i Cartagena omkring tjugo personer.

Tack vare internationella påtryckningar har den colombianska staten gått med på att ge Redvivir ett visst ekonomiskt stöd. Men Redvivir behöver mycket mer hjälp. Spanska Zaragoza kommun, svenska Colombianätverket och några europeiska människorrättsorganisationer stödjer Redvivirs arbete. Redvivir samarbetar med Colombianätverket i ett utbytesprojekt, finansierat av Sala-Ida. Colombianätverket besökte i somras Redvivir under två veckor. Svenska organisationer som vill stödja Redvivir kan kontakta Colombianätverket, info@colombianatverket.se.

Redvivir hittas i Colombia på: Carrera 16 No 16 -61, Santafé de Bogotá Tel. +57 1 604 95 08