Foto: Tigran Feiler

"Santos" betyder helgon på spanska och i jämförelse med Colombias tidigare president Uribe beskrivs president Juan Manuel Santos av många bedömare, även utanför Colombias gränser, nästintill som ett helgon.

Alvaro Uribes tid vid makten kantades av människorättsbrott och avlyssningsskandaler på grund av den offensiv och hårda retorik som han under många år drev mot landets oppositionella. Santos har vid makten istället lyft in ord som "dialog" och uttryck som "dörren till fred är inte stängd". I jämförelse med Uribe, har Santos återhållsamma retorik på detta sätt skapat hopp om ett mindre blodigt och konfliktfyllt Colombia.

Men president Santos har en av Colombias mest uppmärksammade människorättsskandaler att ta ansvar för. Presidenten var försvarsminister under tiden för "Los Falsos Positivos" då tusentals oskyldiga unga män mördades, kläddes ut till gerillamedlemmar och presenterades som dödade i strid. Utredningarna om presidentens ansvar i frågan arkiverades den 4 augusti 2010, tre dagar senare tillträder han som president. I skuggan av sin polemiska föregångare så har nu Santos utan märkvärd kritik lyckats ge sin välsignelse till en rad kontroversiella lagförändringar som Uribe inte ens var i närheten av att få igenom under sin tid som president. 

I slutet av förra året drevs en liten men betydelsefull artikel igenom i kongressen: artikel 15 som ger militärdomstolar rätt att framför civildomstolar döma i mål där militärer står åtalade för människorättsbrott. Artikeln är framtagen av försvarsminister Juan Carlos Pinzón med presidentens samtycke. Förändringen innebär att militärers alla handlingar ska ses som en handling i tjänst, även när det inbegriper civila. Problemet med dessa rättegångar, så kallade "fueros militares" är straffriheten. Aldrig har "fueros militares" avgjort ett mål av vikt som resulterat i en fälld militär. Därmed kommer personer inom armén i framtiden inte behöva oroa sig för att brott mot civila ska straffa sig. Troligtvis innebär detta att tusentals anhöriga inte kommer få upprättelse för sina döda, våldtagna eller försvunna familjemedlemmar. I december bad den colombianska konstitutionsdomstolen förgäves att presidenten skulle stoppa lagförändringen. De colombianska civila rättegångarna och de civila åklagarmyndigheterna har gjort betydande framsteg det senaste decenniet och Colombianätverket har tidigare rapporterat om hur flera militärer fällts för mäniskorrättsbrott, bland annat just i fallen "los Falsos Positivos". 

Med "fueros militares" förflyttas Colombia 15 år tillbaka i tiden. Det blir det svårt för Colombia att hävda att man gör upp med övergreppen i landet eftersom lagändringen går emot Colombias konstitutionsdomstol, den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och andra internationella organ. Även människorätt-sorganisationen Human Rights Watch larmade om konsekvenserna i ett brev till president Santos. Organisationen varnade den colombianska regeringen för att lagändringen kan leda till att colombianska fall måste tas till internationella instanser för att rättvisa ska kunna skipas. 

Lagändringen kan göra det svårare för USA:s regering att ge militärt bistånd till Colombia. Det militära biståndet har under 00-talet gett Colombia 8 miljarder dollar till kriget. Dock har USA:s ekonomiskt kärva situationunder senare år inneburit att biståndet krympt och Colombia är därför inte lika känsligt för hur lagförändringen skulle kunna påverka landets krigsekonomi. 

I december passerade en annan lagändring "Marco jurídico para la paz" (Rättsligt ramverk för fred) den fjärde av åtta debatter i senaten. Den ger bland annat militärer som anklagas för människorättsbrott samma möjligheter till strafflindring som de paramilitärer som avmobiliserades för cirka fem år sedan. Militärer som erkänner människorättsbrott ska få fem till åtta års fängelse istället för 40 års fängelse som är den normala strafflängden för människorättsbrott. Men skillnaden är att soldater i colombianska armén inte kommer att avmobiliseras, Colombia befinner sig ännu inte i postkonflikt – våldet och övergreppen fortsätter. Militärerna är i statens tjänst och om en hållbar fred ska kunna uppnås är det av stor vikt att mänskliga rättigheter respekteras och att övergrepp bestraffas. Den nämnda lagtexten för Colombia i motsatt riktning – det blir fritt fram för militärer att begå övergrepp på civila med vetskapen att de högst behöver sitta åtta år i fängelse.

Detta är precis som artikel 15 en tragisk utveckling för anhöriga till mördade eller försvunna personer, som i fallen med "Los Falsos Positivos". Anhöriga kan inte förvänta sig att förövarna får rättmätiga straff, vare sig de anklagade är meniga, generaler eller före detta försvarsministrar.

Sara Murillo Cortes

Läs mer