Enligt ett lagförslag som i snabb takt håller på att godkännas av colombianska senaten ska militärdomstolar få rätt att döma i fall när militärer står anklagade för brott mot mänskliga rättigheter.

De colombianska militärdomstolarna är ökända för att döma militärer till inga eller mycket milda straff även i fall när grova brott kan bevisas. I femton år har det pågått en juridisk kamp- som fått hjälp av bl.a. FN:s höge kommissionär för mänskliga rättigheter, USA:s utrikesdepartement och alla de stora mänskliga rättighetsorganisationerna- för att begränsa militärdomstolarnas rätt till egen rättskipning för militärer som begått brott i tjänsten.

Kampen har gett resultat i det att brott mot mänskliga rättigheter, som t.ex utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och tortyr, numera alltid döms i civila domstolar, även när militärer står anklagade. De civila domstolarna har också nått vissa framgångar med åren och lyckats döma några höga officerare till fängelse, bland annat för inblandning i paramilitära massakrer. Några få av de tusentals fallen av "falska framgångar"- där soldater står anklagade för att ha mördat civila och presenterat deras lik som gerillamedlemmar dödade i strid- har också, långsamt men säkert, nått viss juridisk framgång i de civila domstolarna. 

Men den här typen av brott mot civila vill alltså president Santos och majoriteten i senaten åter låta militärdomstolarna ta över, med det förmodade resultatet att inga militärer kommer att straffas-åtminstone inte särskilt hårt- hur ohyggliga brott de än begått mot civila.

Det är ett rättsligt förslag som kritikerna menar är mycket radikalare än Santos föregångare Uribe någonsin skulle våga lägga fram, trots Uribes betydligt hårdare retorik mot mänskliga rättighetsförsvarare. Många icke statliga mänskliga rättighetsorganisationer, både inom och utom Colombia, har protesterat mot förslaget, som man menar kommer att försvåra för offren för brott mot mänskliga rättigheter att få upprättelse och rättvisa.

Orsaken till att förslaget läggs fram kan ha att göra med att de civilrättsliga framgångar som fått några militärer dömda till fängelsestraff har irriterat och demotiverat den colombianska armén såpass att regeringen har befarat att armén i protest kommer att sänka ambitionsnivån i kampen mot gerillan och att då i slutändan regeringen ska få skulden för en försämrad säkerhetssituation.

Läs hela artikeln på engelska på Just the Facts hemsida.