Fredsvindar?

På knappt två månader som FARC:s nya ledare, har Timoleon Jimenez eller Timochencho, lyckats sätta ett ord på tapeten som nästan varit bannlyst i den politiska debatten i Colombia: fred.

Fackföreningsledare mördad i Putumayo

 

Sent på tisdagskvällen 17 januari mördades fackföreningsledaren Mauricio Arredondo i sitt hem i Puerto Asís i departementet Putumayo nära gränsen till Ecuador. Vid attentatet mördades även Mauricio Arredondos fru Janeth Ordóñez och paret lämnar efter sig fem barn.

Chavez uppger sig vara villig att medla mellan FARC och den colombianska regeringen

Venezuelas presiden Hugo Chavez meddelade på fredagen den 13 januari att han är villig att medla i fredssamtal mellan den colombianska regeringen och Colombias största gerilla FARC,

Paramilitärer kallar till väpnad strejk i Colombia

 


" Los urabeños" La silla vacia

Juan de Dios Úsuga även kallad ”Geovanni” dog i en konfrontation mot antinarkotikastyrkor i området Choco i nordvästra Colombia under nyårsaftonsnatten. Tillsammans med sin bror hade han tagit kontroll över den narkotikahandel som paramilitäre ledaren Daniel Rendon Herrera "Don Mario" drev i Antioquia, Córdoba och Guajira innan han utlämnades till USA. Enligt colombianska myndigheter var mordet av ”Geovanni” ett stort slag mot narkotikahandeln i landet. Colombia och USA hade erbjudit en belöning på 1,15 miljarder pesos för information som kunde leda till ett gripande av bröderna. 

Mordet på Geovanni har lett till en väpnad strejk, tillkallad av paramilitärerna, som lamslagit sex provinser i Colombia: Antioquia, Chocó, Magdalena, Cordoba, Cesar och Sucre. Oavsett vad regeringen påstår när det gäller avmobiliseringen av paramilitärer, visar det sig i verkligheten vilken makt dessa grupper har. Gruppen som kallade till strejken, Los Urabeños, är blott en i mängden av paramilitära organisationer som numera officiellt kallas för ”kriminella gäng”.

 

Den åttonde januari skrev Alfredo Molano i "El Espectador" att paramilitära grupper fortfarande bedriver sin olagliga verksamhet och har börjat omorganisera sig. Narkotikahandel, smuggling och betalda mord är fortfarande de mest betydande inkomstkällorna men utpressning får allt större del. Det har blivit vanligt att lokala affärer, stora som små, betalar för ”försäkring” till paramilitära grupper. Molano uppmärksammar i sin artikel att det för närvarande växer upp ett stort nätverk kring utpressning, i skuggan av den paramilitära avmobiliseringen.

Helgonet Santos?

                                                                              Foto: Tigran Feiler

"Santos" betyder helgon på spanska och i jämförelse med Colombias tidigare president Uribe beskrivs president Juan Manuel Santos av många bedömare, även utanför Colombias gränser, nästintill som ett helgon.

Alvaro Uribes tid vid makten kantades av människorättsbrott och avlyssningsskandaler på grund av den offensiv och hårda retorik som han under många år drev mot landets oppositionella. Santos har vid makten istället lyft in ord som "dialog" och uttryck som "dörren till fred är inte stängd". I jämförelse med Uribe, har Santos återhållsamma retorik på detta sätt skapat hopp om ett mindre blodigt och konfliktfyllt Colombia.

Militären ska få döma sig själva i brott mot mänskliga rättigheter

Enligt ett lagförslag som i snabb takt håller på att godkännas av colombianska senaten ska militärdomstolar få rätt att döma i fall när militärer står anklagade för brott mot mänskliga rättigheter.

De colombianska militärdomstolarna är ökända för att döma militärer till inga eller mycket milda straff även i fall när grova brott kan bevisas. I femton år har det pågått en juridisk kamp- som fått hjälp av bl.a. FN:s höge kommissionär för mänskliga rättigheter, USA:s utrikesdepartement och alla de stora mänskliga rättighetsorganisationerna- för att begränsa militärdomstolarnas rätt till egen rättskipning för militärer som begått brott i tjänsten.

Lågt deltagande vid anti-Farc demonstrationer

(Demonstration mot Farc på Plaza Bolívar i Bogotá. Foto: Tigran Feiler)

Trots massiva kampanjer från regering och medier var det få colombianer som deltog i tisdagens manifestationer mot Farc. Är detta ett tecken på minskat stöd för den colombianska regeringens krigspolitik?

Tvångsförflyttningarna i Las Pavas förnekas av åklagare

Åklagare Viviane Morales påstod i Caracol Radio i förra veckan att ingen tvångsförflyttning har skett i Hacienda Las Pavas i södra Bolívar. Hon menade att fallet är en bluff av en grupp människor som försöker tjäna pengar på återlämnandet av jord. Morales åberopade ett beslut som fattades i Cartagena i norra Colombia för tre år sedan, där åklagaren ansåg att paramilitärerna inte hade varit delaktiga i någon tvångsförflyttning i regionen Las Pavas. I beslutet påstås det att det överhuvudtaget inte finns någon väpnad konflikt i området.

Protestmarscher mot FARC:s kidnappningar

Marsch mot FARC

Den 6 december marscherade tusentals colombianer i olika städer i protest mot gerillagruppen FARC. Demonstranterna krävde ett omedelbart frigivande av de 11 kidnappade soldater och poliser, som i många fall har hållits fångna i flera år av gerillan.

Alfonso Canos glasögon

Den colombianska Farc-gerillans ledare Alfonso Cano bar alltid tjocka glasögon. Men så var han var inte heller någon bondeson som de flesta andra inom gerillan. Cano föddes i huvudstaden Bogotá där han studerade antropologi för att sedan under 70-talet via ungkommunisterna ansluta sig till Farc. Som så många andra latinamerikaner under kalla kriget såg han den väpnade kampen som enda möjlighet att störta de USA-stödda regimerna i regionen. När Farcs grundare Manuel Marulanda avled 2008 tog Cano över som gerillans högsta ledare.

Syndicate content